You are here

Miljöpartiet och kärnkraften.

Med den teknik som används idag (Uran) så är det uppskattat att det finns brytvärd uranmalm fram till mellan 2050 och 2075. Efter det kommer kostnaden att vara så hög att det alternativen är billigare. Och kärnkraft har betydligt högre CO2-utsläpp än vad vattenkraft och flera andra "gröna" tekniker har om man ser till hela livscykeln.

För kärnkraft så varierar uppskattningen av CO2-utsläpp till allt mellan c:a 601 och 1402 g/kWh. Detta avser då kärnkraft som använder sig av Uran och variationen beror på hur pass lätt det är att bryta malmen och hur hög koncentrationen av U235 är. Låg koncentration kräver mer energi för anrikning och är malmen svåråtkomlig kostar det mer energi innan man fått malmen transporterad från malmkropp till anrikning.

Även kraftverken i sig bidrar till utsläpp av CO2. Det går år stora mängder betong och stål för att bygga ett kraftverk. Dessutom ställs det höga krav på materialen som används vilket gör att vid framställning så måste en viss andel sorteras bort då de inte håller fullgod kvalitet för ändamålet.

Slutförvaring är också en faktor - det "kostar" CO2 att bygga ett slutförvar. Och även upparbetning av högaktiva rester kostar CO2. Till detta kommer transport och hantering av lågaktivt avfall som förbrukade slitdelar och slutligen vid demontering av kraftverket.

Vid kärnkraft så tillkommer även riskerna - vilket vi har sett bland annat vid olyckan på Three Mile Island3 28:e Mars 1979 , Tjernobylolyckan4 och nu senast Fukushima-olyckan. Man måste här ta hänsyn inte bara till hur stor yta som påverkas utan även hur lång tid som denna yta påverkas på ett sätt som gör att användningen av den begränsas. Jämför kollaps av en damm för vattenkraft med en kärnkraftsolycka. Då ser man att den inverkan som dammens kollaps har visserligen ställer till med stor oreda och förändrar geografin men samtidigt så kommer en stor del av marken som påverkats att vara möjlig att använda igen bara veckor eller på sin höjd något år efter olyckan. Med radioaktivt nedfall så är det annorlunda - då är det fråga om decennier innan marken kan anses vara "säker" för människor. Detta har gjort att vi har ett relativt intressant storskaligt experiment som påtvingats oss i och med Tjernobyl - hur utvecklas naturen i ett område där människan har liten eller ingen inverkan (bortsett från radioaktiviteten som ger vissa avvikelser).

Nu finns det visserligen andra typer av fissions-baserad kärnkraft än Uran-baserad. De vanligaste man ser är då Plutonium och Torium. Dessa innebär andra möjligheter och andra risker bland annat beroende på utformningen av reaktorer men också ur terror-hänseende.

Referenser:
1 Nuclear energy: assessing the emissions
2 CO2 emission of electricity from nuclear power stations
3 Three Mile Island accident (INES 5)6
4 Tjernobylolyckan (INES 7)
5 Fukushima-olyckan (INES 6 enligt IAEA)
6 Top 5 Worst Nuclear Disasters

GP

Theme by Danetsoft and Danang Probo Sayekti inspired by Maksimer